Det finns inga hinder det finns bara möjligheter!
Nu så är det dags för mig att inleda ännu en ny vecka här på min älskade blogg jippie! Jag har blivit mycke tryggare i min roll som en stark förebild för andra ”funkisar” via min blogg enda sedan starten i januari i år. Det är tack vare att jag ”slipper att kämpa mig blå,” för att jag överhuvudtaget ska kunna se vad det står på skärmen längre. Nu får jag allt som står på skärmen uppläst för mig, vilket underlättar otroligt mycke för mig.
/Moster Rasta Hanna!
Glad alla hjärtansdag på er!
14/2-10.
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg. En gammal assistent dök upp på en spontan fika, hon hade med sig smörgås tårta som var lika god som vanligt!
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg. Nej då jag kommer absolut INTE sluta att blogga, bara för att någon eller några tycker att jag borde göra det, eftersom jag skriver för långsamt med mera. Jag blir så trött varje gång som jag får höra sådana argument.
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg. Tack vare att jag faktiskt kan ”snacka för egen maskin,” så har jag alltid kunnat ge svar på tal när det har behövts genom åren. Ja, jag är mycke väl medveten om att jag faktiskt är väldigt lyckligt lottad som kan snacka själv, eftersom inte alla funkisar kan göra det. Det här är ju ett av mina viktigaste syften med min älskade blogg att sprida kunskap.
/Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg precis som vanligt nu för tiden. Jag har fått höra att: Det finns vissa människor som på fullaste allvar tror att jag lägger upp min privata dagbok offentligt på nätet. Varför skulle jag göra det för?
/Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg. Idag så tänker jag att fortsätta att skriva om gårdagens ämne. I mitt eget fall så kommer jag aldrig att kunna bli frisk ifrån min CP-skada, som jag faktiskt bara ”råkar ha fått i livets lotteri” och det gör ju i sin tur att jag alltid kommer att behöva ha ett lika stort behov av ha min assistans dygnet runt i resten av mitt liv!
/Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg. Idag så tänker jag ta upp ett väldigt viktigt ämne för många av oss som bara ”råkar ha blivit funkisar på ett eller flera sätt i livets lotteri” i alla fall. Det handlar naturligtvis om den personliga assistansens ”vara eller icke vara,” det är faktiskt så som den offentliga debatten tyvärr ser ut just nu. Varför ska vi fortfarande behöva svara på frågor om: När vi blir friska?
/Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att inleda ännu en vecka här på min älskade blogg jippi! Det värmer verkligen när jag lyssnar på allt positivt beröm som jag både får och som jag faktiskt redan har fått för min älskade blogg från alla er som redan har hittat hit! Det känns verkligen som att jag har fått en rejäl nytändning, när det gäller mitt skrivande och det är bara tack vare att jag har fått mitt ”hett efterlängtade” talstöd till min älskade portabla dator som underlättar väldigt mycke för mig.
/Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg. Idag så hoppas jag att jag inte blir abrupt avbruten som jag blev igår, när en gammal polare helt plötsligt beslutade sig för att han bara skulle komma hit och ”våldgästa mig,” utan att ringa till mig precis som vanligt alltså…
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg. Jag har just lyssnat på min kompis Jennys lördags krönika i dagens tidning och under tiden så drack jag mitt morgonkaffe, det kallar jag en perfekt morgonrutin när man är ledig.
/Moster Rasta Hanna!