Det finns inga hinder det finns bara möjligheter!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg jippie! Jag börjar att bli ”riktigt varm i kläderna,” när det gäller min älskade blogg på alla sätt redan nu och det känns super bra att det gått såhär pass fort som det faktiskt det har gjort för mig att hitta mitt kall!
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg jippie! Hoppsan den här veckan gick fort tycker jag i alla fall! Nej då, ni behöver inte vara oroliga jag har inte helt plötsligt drabbats av akut ålders noja!
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg jippie! Jag blir alltid lika glad för allt beröm som jag får för min älskade blogg, oavsett på vilket sätt som jag får det på: I mitt kommentarsfält här på min älskade blogg, eller via min mail, eller i personliga samtal med mera.
/Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg jippie! När jag sitter härinne i min lila ”blogg grotta” och skriver och publicerar alla mina inlägg i mitt eget tempo, så känner jag mig faktiskt helt självständig på ett sätt! Mina assar är alltid inom hörhåll under hela tiden.
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att inleda ännu en ny månad på mitt allra första längre skrivlov som jag har här på min älskade blogg jippie! Det går verkligen undan!
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg jippie! Idag så kommer jag att ta upp ett av dom ämnena som jag ”verkligen brinner för.” Det handlar givetvis om: Den personliga assistansen! Debatten om den personliga assistansen är väldigt het just nu och jag tycker att det känns väldigt läskigt, eftersom det ju faktiskt handlar om mina och många andra funkisars rättigheter som gör så att vi ska kunna leva våra liv på samma villkor som alla andra….
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att inleda min tredje vecka på mitt allra första längre skrivlov jippie! Det känns som om att ”tiden bara flyger iväg, imorgon så är det redan juni och sommaren börjar på riktigt, enligt Gyllene tider i alla fall!
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg jippie! Idag så kommer ”mitt vänstra pekfinger bara att flyga över tangenterna,” så häng gärna med. Jag vet att jag redan har nämnt det här i några av mina tidigare inlägg, men det tål att tas upp igen. Det handlar givetvis om att: Mina spatt ökar på ett markant sätt när jag är tvungen att skriva någonting under någon som helst tidspress.
/Moster Rasta Hanna!
Nu så är det dags för mig att skriva dagens inlägg jippie! Jag har just fått i mig min första termos mugg med kaffe, samtidigt som jag fick Jenny Perssons lördags krönika uppläst för mig precis som vanligt nu för tiden. Jenny Persson är en av mina stora förebilder som skribent.
/ Moster Rasta Hanna!
Nu så är det äntligen fredag igen jippie! Jag brukar rätt ofta få frågor om: Hur det kommer sig att jag nästan alltid kan vara så positiv som jag faktiskt är i nästan alla mina inlägg som jag har skrivit och publicerat? Svar: Det beror först och främst på att jag har accepterat min egen situation fullt ut och det gjorde jag faktiskt redan när jag var 12 år gammal och det är faktiskt jag väldigt stolt över att jag gjorde redan då. Dessutom så är jag en väldigt positiv i grunden som person!
/ Moster Rasta Hanna!